Alfabola

Varenda gång, varenda match har jag en ny, bred, full kille bredvid mig.  En som breder ut sig över två och en halv plats. Jag har för fan köpt årskort. Antingen så säljer Ullevi min plats gång efter annan till någon frifräsare- eller så har svensken blivit jävligt mycket bredare på senare tid. För det är inte bara det att dessa anabola killar står bredvid mig- de står på min plats- samt flyter ut över min grannes plats. 

Alfabolan idag kunde inte lyfta armarna högre än till brösthöjd. Han såg ut som Jesus i Buenos Aires hela matchen. När han inte nyttjade teckenspråk, dansade slow charterpogo eller pratade för sig själv - för de i helsingborgsklacken kan omöjligt ha hört hans alla framsluddrade fuck you, jag ska slå in pannan på dig, vi möts utanför - du där.

När han för femtielfte gången istället för att följa matchen,  var vänd mot helsingborgarnas inte så mangranna klack med sina gyllene biceps precis i ögonhöjd- föste jag undan hans extremitet. Han vet nog inte ens vad offsideregeln är. För mycket kokain och ryssfemmor in the brain. Han dansade nog sin Ibizadans till Dr Albans fantastiska comeback med No Coke i Slottskogen kvällen innan- fast då med en kokaingömma i en kroppskavitet.