Önskar mig

Jag önskar mig en sommar utan oro och sorg. En sommar då jag kan åka ut till havet och bara vara där. Ligga i en hängmatta och läsa en bok tills jag somnar. Äta jordgubbstårta och dricka saft.
En sommar utan den gnagande känslan av otillräcklighet. Känslan som säger att jag inte får slå dank för ingen annan drar in the cash. Måste ut och leta jobb och cash. Vilken tur att jag inte spenderar eller har en faiblesse för totaldebil shopping. Jag behöver bara pengar till hyran, några räkningar och mat.
Har aldrig direkt haft ett fast jobb som inneburit betald semester. Ett vikariat en gång gjorde att jag kunde vara ledig i nästan två veckor. Första veckan var jag bara i chock. Andra veckan kom jag igång lite med att slappna av. Och så var det slut.
Denna ständiga oro för pengar. Oron för vad för jobb jag ska hitta härnäst som förhoppningsvis innebär mer trygghet än detta ständiga hattande med halvtider och projektanställningar. Ett jobb som jag måste kunna kombinera med musiken. Måste måste måste måste måste måste. Hela tiden måste. Måste ställa mig upp på morgonen och morska upp mig och bara göra.
Tänk om jag fick sitta ute på ön och bara må bra en hel sommar. Jag tror jag skulle smälla av.