Detta med humlan för mig helt oförhappandes över till Europe. Närmare bestämt turnéfilmen Europe in America. Ett fantastiskt stycke rockhistoria. Som ett Spinal Tap med Adidasoveraller. Som ett dvärg-Stonehenge fast då i formen av en av de första mobilerna. Europes manager står lite här och där- mest bredvid flygplan, med sin megantiska telefon. Han låter trummisen låna den för ett samtal- fast "det får gå jävligt fort":
Under konserten har alla bandmedlemmar ett soloparti. Kee Marcello spelar Humlans Flykt. Det är för bra för att vara sant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar